Gott psykiskt välbefinnande

Indikatorn visar andelen personer 16-84 år som beräknats ha gott psykiskt välbefinnande, utifrån 7 frågor i den nationella folkhälsoenkäten. Data efter 2020 innefattar personer i alla åldrar över 16 år.

Psykisk ohälsa är idag ett omfattande folkhälsoproblem som ökat, framförallt bland unga, de senaste decennierna. Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer, bland annat kopplade till individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet samt förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. Kommuner och regioner har ansvar och möjlighet att påverka invånarnas psykiska hälsa, såväl inom olika verksamheter som i rollen som arbetsgivare.

För att mäta psykiskt välbefinnande användes 2016 instrumentet WHO-5, men 2018 och framåt ersattes detta med instrumentet Warwick Edinburgh Mental Well Being Scale (WEMWBS) (12). Till skillnad från frågorna i Kessler-6 belyser WEMWBS den mer positiva sidan av psykisk hälsa. Instrumentet har utvecklats för att följa psykiskt välbefinnande och finns i en kortare och en längre version. I nationella folkhälsoenkäten används den kortare versionen, SWEMWBS.

Den nationella folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor?”, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges regioner. Undersökningen genomfördes första gången år 2004 och har sedan dess genomförts varje år. Det nationella urvalet består av 20 000 personer i åldern 16–84 år. Från och med år 2016 genomförs undersökningen vartannat år med 40 000 personer i åldern 16–84 år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten handlar om fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer.

Bakom enkäten står Folkhälsomyndigheten, som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndighetens vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Indikatorn gott psykiskt välbefinnande ersätter den tidigare indikator nedsatt psykiskt välbefinnande.

Svarsfrekvensen har minskat sedan undersökningen startade år 2004 och ligger i dag på omkring 50 procent. Denna minskning följer delvis en allmän trend vid enkätundersökningar. Kalibrering av data sker för att minska inverkan av bortfallet. Man bör vara observant då underlagets storlek kan variera väsentligt mellan kommuner och år.

Antal personer som definierats ha gott psykiskt välbefinnande efter att ha svarat på sju frågor i den nationella folkhälsoenkäten.

Antal personer som besvarat frågorna i enkäten.