Ökning av bensmärta efter operation för spinal stenos – utan justering

Indikatorn visar andelen patienter som ett år efter operation för spinal stenos i ländryggen anger att bensmärtan är värre. Mätperioden avser tid för uppföljning och omfattar alla patienter.

Att mäta bensmärta och gångfunktion/gångsträcka ett år efter operation och jämföra med tillståndet före operationen, är de bästa indikatorerna på i vilken omfattning patienten blivit hjälpt. Patienterna kan ange fem svar om sin smärta: försvunnen, mycket bättre, något bättre, oförändrad eller sämre. Den här indikatorn visar den andel som svarat ”Sämre” och kan jämföras med indikatorn ”Minskad bensmärta efter operation för spinal stenos”, där man hittar den andel som svarat att smärtan är helt försvunnen eller mycket bättre. Indikatorn är viktig att följa eftersom en operation alltid syftar till att göra patientens tillstånd bättre.

Spinal stenos är den vanligaste orsaken till ryggoperationer i Sverige. Spinal stenos betyder ”trång ryggmärgskanal”, och de vanligaste symtomen är smärtor och svaghet i benen, som gör att patienterna har svårt att gå längre sträckor. Symtomen beror på att en eller flera nerver som leder till benen har hamnat i kläm. Sjukdomen drabbar huvudsakligen äldre människor, och genomsnittsåldern på de patienter som opereras är 70 år. Frekvensen har ökat de senaste 10 åren, och ungefär 6 000 personer blir opererade varje år.
I första hand är rekommendationen att avvakta, för att se om symtomen går över spontant, eller är hanterbara. Tillståndet genomgår sällan dramatiska förändringar, men kan ge långsamt ökande symtom över tid, liksom det motsatta, att man långsamt blir bättre. Om smärtan/bensvagheten inte försvinner undersöks patienten med magnetkamera (MR), och om besvären är uttalade och MR visar en trång ryggmärgskanal kan operation bli aktuell.

Operationen syftar till att ta bort trycket på nerver till benen och på så sätt minska bensmärtan samt förbättra gångförmåga. De åldersförändringar i ryggen som är grundorsaken till sjukdomen påverkas inte av operationen, vilket innebär att vissa besvär kan finnas kvar. Det är alltså viktigt att inse att det oftast är en förbättring och inte bot som en operation leder till.
Patienter som blivit opererade för spinal stenos i Sverige har vanligen haft besvär länge, i genomsnitt närmare tre år. Som en följd av patienternas ålder ofta är hög är inte sjukskrivningskostnaderna besvärande, däremot kan de drabbade ha behövt kostnadskrävande hjälpinsatser av anhöriga och samhället.

Swespine är ett kvalitetsregister där den ryggkirurgi som bedrivs vid landets ortoped- och neuro-kirurgiska kliniker registreras. Swespine är även engagerade i ett projekt där syftet är att skapa ett beslutsstöd inför eventuell operation samt att koppla en mindre del av ersättningen (för närvarande en tiondel) till patientrapporterat resultat. Tillsammans med hälsoekonomer bedrivs mycket forskning inom fältet, för att hitta de lösningar som är till störst gagn för såväl patienter som en långsiktigt hållbar sjukvård i fråga om kostnader. Registret administreras av Svensk Ryggkirurgisk Förening, en ideell förening med mål att främja en god ryggkirurgisk vård i Sverige enligt behandlingsprinciper förankrade i evidensbaserade metoder.

Redovisningen på regionnivå baseras på var kliniken ligger, inte på var patienten bor. Svarsfrekvensen efter ett år varierar mellan 50–90 procent vid olika kliniker, och ligger i snitt på cirka 75 procent.

Antal patienter som svarat ”Sämre” på frågan ”Hur är Din bensmärta/ischias idag jämfört med före operationen?” ett år efter operation för spinal stenos i ländryggen.

Antal patienter opererade för spinal stenos som besvarat frågan ”Hur är Din bensmärta/ischias idag jämfört med före operationen?”