Kostnad per producerad DRG-poäng – KOL

Indikatorn visar kostnader per DRG-poäng för DRG-gruppen D46 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Enbart kostnader i sluten vård och för så kallade innerfall ingår. Retrospektiva DRG-vikter har beräknats efter klinikvårdtillfällen. Måttet syftar till att beskriva hälso- och sjukvårdens produktivitet, men säger ensamt inget om effektiviteten, eftersom uppgifter om kvalitet inte ingår. Om fortsatt slutenvård bedrivs på annat sjukhus efter akutfasen ingår heller inte kostnaderna för denna vård. Måttet kostnad per DRG-poäng relaterar kostnader till prestationer med en metod som innebär att hänsyn tas till den förväntade resursinsatsen. Det alternativa måttet, kostnad per vårdtillfälle, tar ingen hänsyn till olikheter i patientsammansättningen, till att enskilda vårdtillfällen kan kräva olika resursinsats trots att grundsjukdomen är densamma. Syftet med DiagnosRelateradeGrupper (DRG) är att för både beskrivnings- och ersättningssyften gruppera vårdkontakter så att grupperna dels är resursmässigt homogena, dels kliniskt meningsfulla (homogena). Grupperingen baseras på patientens huvud- och bidiagnoser och de åtgärder som utförs, samt i några grupper även på ålder och utskrivningssätt. Socialstyrelsen ansvarar för sjukvårdens primär- och sekundärklassifikationer. De nordiska länderna har en gemensamt förvaltad DRG-modell, Nord-DRG.

Det finns ett regelverk kring hur vårdtjänster definieras och kalkyleras samt hur de ska redovisas till KPP-databasen, till exempel vilka kostnader som ska ingå. Trots detta kan det finnas olikheter mellan sjukhus i dessa avseenden. Vidare finns det en variation mellan sjukhus kring hur man registrerar huvuddiagnos samt i vad mån olika bidiagnoser, som kan påverka DRG-grupperingen, sätts och registreras. DRG-grupperingen påverkas enbart av de variabler som registreras i de patientadministrativa systemen. Andra egenskaper hos patienten som kan påverka resursinsatsen ingår inte. Kostnadsjämförelser mellan sjukhus baserade på KPP-databasen skall därför tolkas med försiktighet och kan i nuläget inte anses spegla säkerställda skillnader i produktivitet. Mellan 2024-2026 byter flera regioner vårdinformationssystem, vilket påverkar datakvaliteten och innebär att vissa regioner saknas tillfälligt för vissa år.

Kostnaden i KPP beräknas utifrån klinikens/enhets bruttokostnad för slutenvårdstillfället. För att uppnå rättvisande jämförelser har vissa kostnader exkluderats. Dessa är främst FoU, politiker ambulanstransporter, sjukresor, receptläkemedel och hjälpmedel. Resterande bruttokostnad fördelas sedan ut på samtliga vårdkontakter som förekommit på kliniken/enheten i förhållande till den resursförbrukning som varje vårdkontakt förbrukat. De retrospektiva DRG-vikterna beräknas på samtliga vårdtillfällen som är innerfall i KPP-databasen. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga innerfallen i databasen sätt till vikten 1,000. Varje DRG:s genomsnittliga kostnad (innerfallen) relateras sedan till snittkostnaden för samtliga innerfall i databasen. Innerfallsgränser beräknas för varje DRG med hjälp av en statistisk metod benämnd kvartilmetoden. Metoden tar hänsyn till kostnadsspridningen i respektive DRG och definierar en gräns för de mest kostsamma vårdtillfällen per DRG (ytterfallsgräns). Totalt i databasen utgör ytterfallen 5 procent av samtliga vårdtillfällen, denna andel kan variera mellan olika DRG.