Patienttillfredsställelse vid rehabilitering med hörapparat

Indikatorn visar hur stor tillfredsställelse patienten har för det samlade resultatet tre till sex månader efter rehabilitering med hörapparat. Siffran är ett medelvärde för svar med skala 1–5, där 1 är lågt och 5 är högt. 

Tre till sex månader efter förskrivningstillfället för hörapparat får patienten via ett självskattningsinstrument ange vilka effekter rehabiliteringsprocessen fått inom olika områden genom att fylla i en enkät. Frågorna handlar om användning, nytta, kvarvarande begränsningar i att vara aktiv, tillfredsställelse, kvarvarande begränsningar i att delta, påverkan på andra och livskvalitet. Enkäten är kompletterad med fem frågor kring information, bemötande och delaktighet i kontakten med den behandlande enheten. Slutligen finns fem frågor som fokuserar på tekniken och hörapparaten där användarna svarar på frågor om specifika lyssningssituationer.

Förutom att se hur patienterna skattat funktionen, kan indikatorn även jämföras med ”Patientskattad funktion hos hörapparat” samt ”Patientnöjdhet med kontakt, information och delaktighet vid rehabilitering med hörapparat”. Här kan man till exempel se att patienter som fått bra information och varit delaktiga, får en bättre rehabilitering i stort. Förutom att få en bra bild av hur nöjd patientgruppen är i stort kan vårdgivaren även titta på andra samband. Till exempel kan man se att patienter med högre förväntningar anger ett något bättre utfall av rehabiliteringen. 

Den subjektiva informationen från patienten kompletteras med andra uppgifter som ålder, kön, grad av hörselnedsättning i form av tonmedelvärde, förstagångsförskrivning, utprovning av hörapparater för båda öronen (binaural utprovning) och hörapparatmodell. Den kompletterande informationen ger möjlighet till gruppering av resultaten och fokusering inom vissa områden.

I Sverige görs ungefär 85 000 hörselrehabiliteringar med hörapparat om året. Den viktigaste faktorn för graden av nytta är funktionen hos hörapparaten. Funktionen bestäms framför allt av hur väl apparaterna ställs in av audionomen. Modellen spelar också en viss roll. Näst viktigast är den information som patienten får när hörapparaterna provas ut.

Det nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering omfattar hörselrehabiliteringar med hörapparat, och ingår i Nationellt kvalitetsregister för Öron-, Näs- och Halssjukvård. Registret hanteras av Forskningsinstitutet Hörselbron, som startades av Hörselskadades Riksförbund 2011. Registret förser vårdgivare med information som kan användas vid uppföljning och utveckling av verksamheten. Vårdgivaren kan se spridning mellan ingående kliniker men även variationer över tid vilket ger möjlighet att följa upp effekter av förändrings- och utvecklingsarbete.

Svarsfrekvensen för de enkäter registret skickar ut är 53 procent. Bortfallet beror på flera orsaker.  Vanligast är att man helt enkelt väljer att inte svara, men även avflyttning eller andra orsaker påverkar bortfallet.

Personer 18 år och äldre som förskrivits hörapparat och som svarar på enkäten ingår i underlaget.