Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad

Indikatorn visar strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare i löpande priser. Måttet anger kostnadsnivån för hälso- och sjukvård sedan hänsyn tagits till kostnadspåverkande faktorer som regionen inte kan påverka bland annat befolkningens ålderssammansättning, sjukdomsförekomst m.m. Tandvård ingår inte i kostnaderna. Kostnader för primärvårdsansluten hemsjukvård har exkluderats, eftersom regionernas ansvarsgräns visavi kommunerna varierar. Dessutom har omstruktureringskostnader exkluderats för att öka jämförbarheten. Kostnadsbegreppet som används är nettokostnad, det vill säga verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter. Med nettokostnad avses den kostnad som regionen ska finansiera med regionskatt, generella statsbidrag och finansnetto. Kostnader för privat vård och den vård som befolkningen konsumerar i annan region ingår. Kostnader för verksamhet som regionen säljer till andra regioner ingår inte. Kostnaden ställs mot invånare per 31 december. En förväntad nettokostnad standardkostnad beräknas årligen i det kommunala utjämningssystemet för hälso- och sjukvården. Standardkostnaden uttrycker kostnaden per invånare i respektive region med hänsyn till glesbygd samt skillnader i befolkningen vad gäller ålder, sysselsättning, inkomster och boende. Även skillnader i lönestruktur ingår. Standardkostnaden beräknas utifrån riksgenomsnittet för varje delgrupp. Skillnader i standardkostnad mellan olika regioner avser att spegla den kostnadsmässiga betydelsen av dessa strukturella skillnader mellan regionerna. Skillnaden mellan regionens standardkostnad och standardkostnaden för riket innebär motsvarande bidrag eller avgift i kostnadsutjämningen i den kommunalekonomiska utjämningen. Statsbidraget för läkemedel fördelas mellan regionerna enligt en modell liknande kostnadsutjämningen för sjukvården. Kvoten mellan statsbidrag per invånare för den enskilda regionen och riksgenomsnittet uttrycker strukturella skillnader i bl.a. sjukdomspanorama som påverkar de förväntade läkemedelskostnaderna. Utifrån standardkostnad och läkemedelsbidrag räknas behovsindex som används för att justera de faktiska nettokostnaderna för hälso- och sjukvården och läkemedelskostnaderna för skillnader i strukturella förutsättningar. Måttet utgörs av den faktiska nettokostnaden per invånare (enligt ovan), exklusive läkemedel, dividerad med kvoten mellan standardkostnad för hälso- och sjukvård inklusive lönestruktur i respektive region och motsvarande för riket. Till detta läggs läkemedelskostnaden dividerad med kvoten mellan regionens statsbidrag per invånare för läkemedel och genomsnittligt statsbidrag.

Modellen för beräkning av standardkostnaden fångar inte upp alla strukturella faktorer som påverkar kostnadsläget. Utjämningssystemet har förändrats, vilket påverkar beräkningarna från 2014 och gör att jämförelser med tidigare år inte är lämpliga. Från och med 2014 ingår också lönestrukturen i beräkningen av standardkostnaden. Utjämningssystemet har därefter förändrats ytterligare, vilket påverkar beräkningarna från 2019 och gör att jämförelser med tidigare år inte är lämpliga.

En förväntad nettokostnad standardkostnad beräknas årligen i det kommunala utjämningssystemet för hälso- och sjukvården. Standardkostnaden uttrycker kostnaden per invånare i respektive region med hänsyn till glesbygd samt skillnader i befolkningen vad gäller ålder, sysselsättning, inkomster och boende. Även skillnader i lönestruktur ingår. Standardkostnaden beräknas utifrån riksgenomsnittet för varje delgrupp. Skillnader i standardkostnad mellan olika regioner avser att spegla den kostnadsmässiga betydelsen av dessa strukturella skillnader mellan regionerna. Skillnaden mellan regionens standardkostnad och standardkostnaden för riket innebär motsvarande bidrag eller avgift i kostnadsutjämningen i den kommunalekonomiska utjämningen. Statsbidraget för läkemedel fördelas mellan regionerna enligt en modell liknande kostnadsutjämningen för sjukvården. Kvoten mellan statsbidrag per invånare för den enskilda regionen och riksgenomsnittet uttrycker strukturella skillnader i bl.a. sjukdomspanorama som påverkar de förväntade läkemedelskostnaderna. Standardkostnad och läkemedelsbidragen räknas behovsindex som används för att justera de faktiska nettokostnaderna för hälso- och sjukvården och läkemedelskostnaderna för skillnader i strukturella förutsättningar. Primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader är exkluderade.