Nationellt programområde
Programområdet innefattar allt inom området för tandvård. Målet är att utveckla och sprida kunskap så att den finns tillgänglig och används i varje patientmöte.
Värdregion: Södra sjukvårdsregionen
Senast uppdaterad 2026-03-04
Programområdet innefattar allt inom området för tandvård. Målet är att utveckla och sprida kunskap så att den finns tillgänglig och används i varje patientmöte.
Läs mer på kunskapsstyrningens hemsida
Programområdesrapport
Rapporten beskriver och kommenterar aktuella insatsområden och ett urval av resultat för programområdets vård.
Rapport ej tillgänglig
Indikatorer med störst förändring över tid
Baserat på genomsnittlig förändring de senaste 5 mätperioderna.
Data saknas
Indikatorer med lägst spridning mellan regioner
Data saknas
Indikatorer med högst spridning mellan regioner
Data saknas
Diagramverktyg
Med diagramverktyget kan du se data för alla indikatorer om Tandvård, och jämföra fritt mellan enheter.
Insatsen fokuserar på att uppdatera och lista riskpatienter som bör inkluderas, samt definiera riskingrepp som kan vara aktuella för antibiotikaprofylax. Patientgrupper som tidigare varit inkluderade behöver utökas och definieras. Riskingrepp som i nuvarande riktlinjer är definierade (anomalikirurgi, frakturkirurgi och benaugmentation) behöver uppdateras och förtydligas.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Dental erosion är en typ av tandslitage som är oftast kopplad till konsumtion av sura drycker, men även till ätstörningar eller sjukdomar i matstrupen. Förändrad livsstil har lett till att en ny riskfaktor för tandhälsan har uppstått. Trots ökad kunskap om dentala erosionsskador råder en osäkerhet kring den tidiga diagnostiken. Det händer därför att erosiva skador diagnostiseras och journalförs först när skadorna har nått ett mer avancerat tillstånd.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Alla kan drabbas av kariessjukdom, men med förebyggande åtgärder och individanpassad egenvård kan både risken för insjuknande och fortsatt sjukdomsutveckling reduceras avsevärt. Drygt en fjärdedel av 6-åringarna, en tredjedel av 12-åringarna och mer än hälften av 19-åringarna har kariesskador i sina tänder. Sjukdomen fortsätter upp i åldrarna och i princip alla vuxna från 50 år och uppåt har eller har haft kariessjukdom. På populationsnivå ses en positiv bild, där karies har minskat över tid, men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är stora och ofta ojämlika. Effektiv behandling av kariessjukdom innebär ofta förändringar av levnadsvanor, främst vad gäller mat, dryck och munhygien. Insatser för kariesrelaterade levnadsvanor skiljer sig i dagsläget på nationell, regional och lokal nivå.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Tandvårdens läkemedel är en rekommendationsbok för läkemedel inom tandvården. Bokens syfte är att fungera som stöd och hjälp i behandlingssituationer.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Fler äldre personer har kvar sina egna tänder. De har samtidigt ofta fysiska och kognitiva försämringar, vilket leder till nedsättning i oral motorik, tugg- och sväljförmåga, muntorrhet, smärta, nutritionsbesvär och socialt tillbakadragande. Många äldre har även svårt att upprätthålla munhälsobeteenden, som till exempel att besöka en tandvårdsklinik. Vid sämre funktionsförmåga och tappad tandvårdskontakt får vård- och omsorgspersonal ett större ansvar att fånga upp, riskbedöma och förebygga problem i munhålan.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.