Bra tandhälsa i befolkningen med eftergymnasial utbildning

Indikatorn visar andelen personer 25-74 år med eftergymnasial utbildning som i den nationella folkhälsoenkäten svarat ”Bra” eller ”Mycket bra” på frågan ”Hur tycker du att din tandhälsa är?” Tandhälsan är en viktig del av människors livskvalitet och välbefinnande. Även det sociala livet påverkas av tandhälsan. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med matvanorna eftersom kosten påverkar tandhälsan och tandkvaliteten påverkar vad människor äter. Inom det folkhälsopolitiska målområdet ”Goda matvanor” framhålls vikten av en god tandhälsa för att kunna tillgodogöra sig maten. Det finns även sjukdomar där man misstänker samband med tandhälsan, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancersjukdomar och diabetes. Studier har också visat att tandlossningssjukdomar hos gravida kvinnor kan öka risken för att barnet har låg födelsevikt. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt finns det fortfarande stora socioekonomiska skillnader. Arbetare uppger att de har sämre tandhälsa jämfört med tjänstemän, och arbetare avstår oftare från att söka tandvård trots att det behövs jämfört med tjänstemännen i samma situation. Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges regioner. Undersökningen genomfördes första gången år 2004 och har sedan dess genomförts varje år. Det nationella urvalet består av 20 000 personer i åldern 16–84 år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten handlar om fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer. Bakom enkäten står Folkhälsomyndigheten, som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndighetens vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Svarsfrekvensen har minskat sedan undersökningen startade år 2004 och ligger i dag på omkring 50 procent. Denna minskning följer delvis en allmän trend vid enkätundersökningar. Kalibrering av data sker för att minska inverkan av bortfallet. Man bör vara observant då underlagets storlek kan variera väsentligt mellan kommuner och år.