Daglig rökning i befolkningen med eftergymnasial utbildning

Indikatorn visar andelen personer 25-74 år med gymnasial utbildning som svarat ”Ja” på frågan ”Röker du varje dag?” i den nationella folkhälsoenkäten. Enkäten visar även att tre av fyra rökare i vuxen ålder vill sluta röka och många vill ha professionell hjälp med det. Rökning är den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och förtida död som går att förebygga. Sambandet mellan rökning och uppkomsten av en rad sjukdomar är väl känt. Rökningen har minskat i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Denna minskning antas bero på bland annat höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer. Trots detta så beräknas rökning vara den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och förtida död. I Sverige dör ungefär 12 000 individer varje år i sjukdomar som är relaterade till rökning. Kostnaderna för sjukvård, sjukfrånvaro och produktionsbortfall har beräknats till 30 miljarder kronor per år. I framtiden bör vi se en mer positiv utveckling då antalet rökare minskar. Forskning visar att det går att förhindra rökning bland unga genom gemensamt stöd från skola och föräldrar. Det är också ovanligt att ungdomar börjar röka efter 19 års ålder. Därför är det tidiga förebyggande arbetet av största vikt, exempelvis inom barnomsorg och skola. Den nationella folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor?”, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Undersökningen genomfördes första gången år 2004 och har sedan dess genomförts varje år. Det nationella urvalet består av 20 000 personer i åldern 16–84 år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten handlar om fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer. Bakom enkäten står Folkhälsomyndigheten, som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndighetens vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Svarsfrekvensen har minskat sedan undersökningen startade år 2004 och ligger i dag på omkring 50 procent. Denna minskning följer delvis en allmän trend vid enkätundersökningar. Kalibrering av data sker för att minska inverkan av bortfallet. Man bör vara observant då underlagets storlek kan variera väsentligt mellan kommuner och år.