Förekomst av antibiotikabehandling i öppen vård

Indikatorn visar antalet antibiotikarecept per 1 000 invånare. Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskeras en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling. Antibiotika ska alltså inte användas i onödan. Ett sätt att minska den onödiga antibiotikaanvändningen är att inte omedelbart sätta in antibiotikabehandling vid lindriga infektioner som oftast läker ut utan behandling. Behandlingstidens längd påverkar också det totala antibiotikatrycket. Flera nya studier har visat att behandlingstiden vid vissa infektioner, till exempel urinvägsinfektioner hos kvinnor, kan förkortas utan att behandlingsresultatet blir sämre. Vid antibiotikabehandling är det vidare önskvärt att använda så smal behandling som möjligt för att påverka så få bakterier som möjligt. Detta är önskvärt både vad gäller resistensutveckling och biverkningar. Användning av ett antibiotikum med brett antibakteriellt spektrum innebär större störningar av kroppens normala bakterieflora, vilket i sin tur kan öka risken för biverkningar. Dessutom ökar risken för resistensutveckling hos flera bakteriearter. Det finns ingen fastställd optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens har dock angett ett långsiktigt mål på 250 expedierade recept per 1000 invånare och år. Målvärdet bygger på analyser av patientjournaler i primärvården, där handläggning av varje patientbesök har jämförts med indikationen för antibiotikabehandling enligt de rekommendationer som finns. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent. Strama betonar i beskrivningen av indikatorn att målvärdet kan vara en måttstock på länsnivå men att det inte är användbart för en vårdenhet eller motsvarande. Källan är eHälsomyndigheten, apotekens försäljningsstatistik. Folkhälsomyndigheten följer löpande antibiotikaförsäljningen i Sverige i syfte att övervaka utvecklingen.

Antalet expedieringar mot recept av läkemedel i ATC-grupp J01 exkl. J01XX05 som skett under året vid apotek i Sverige till personer som var folkbokförda i länet. I måttet ingår dosrecept men ej förskrivning av djurläkemedel och annan förskrivning utförd av veterinärer. Avser öppenvård. Omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. Läkemedel som förskrivits men ej hämtats ut ingår inte. Antal invånare i Sverige hämtas från SCB i februari. Dessa gäller då retroaktivt från januari och hela året ut. Under januari, innan data finns hos SCB gäller fjolårsdata.