Förtroende för sjukvården i sin helhet

Indikatorn visar andelen invånare som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården. Frågan har ställts oavsett om invånaren har haft kontakt med vården eller inte under det senaste halvåret. De som svarat ”vet inte” eller inte svarat på frågan räknas inte med i resultatet. Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som avser att fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård. Befolkningens syn på hälso- och sjukvården är ett viktigt perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra regionernas verksamhet. Att följa upp befolkningens förtroende, upplevelse av tillgång till sjukvård och inställningar i olika frågor är en viktig del för att kunna föra en demokratisk dialog och identifiera förbättringsområden. Hur invånarnas uppfattning utvecklar sig över tid är även intressant i relation till förändringar som görs och händelser som sker, både lokalt och nationellt.

De individer som svarat i undersökningen speglar i relativt hög grad den totala populationen vad gäller köns- och åldersfördelning samt födelseland. Personer i ålder 60 år och uppåt är något överrepresenterade medan personer i åldern 18–49 år är något underrepresenterade. Detta kan påverka totalresultaten till viss del då äldre personer generellt är något mer nöjda än yngre. Felmarginalen tar hänsyn till den osäkerhet som beror på att det inte är samtliga personer i målgruppen som har tillfrågats utan endast ett urval av dem. Om bortfallet betraktas som slumpmässigt uppgår den statistiska felmarginalen i undersökningen till cirka +/- 0,5 procent på riksnivå och cirka +/- 1-3 procent på regionnivå. Kvinnor är något överrepresenterade i undersökningen men detta påverkar inte totalresultatet nämnvärt för de flesta frågor.