Registrerat fasteblodsocker vid behandling av obesitas för barn 9 år och äldre

Indikatorn visar andelen barn 9 år och äldre under behandling mot obesitas för vilka det finns ett redovisat värde för fasteblodsocker. Barn med obesitas löper ökad risk för att få diabetes. Eftersom förhöjt fasteblodsocker är en indikation på ökad risk för utveckling av diabetes är mätning av detta ett viktigt processkvalitetsmått.

Omkring 4-5 procent av alla barn i Sverige lider av obesitas. Barnobesitas är en sjukdom som obehandlad leder till ökad sjuklighet. Följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som oftast kommer först i vuxen ålder, medför att barnobesitas leder till en förväntad sänkt livslängd. Obesitas i barndomen leder också till ökad risk för sämre social anpassning. Förekomst av obesitas bland barn är ojämnt fördelad över landet, orsakerna till detta är inte kända. Sociala faktorer såsom föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar risken för obesitas bland barn. Det föreligger en betydligt högre förekomst av obesitas i områden med lägre inkomst och utbildning.

Beteendebehandling inriktad på att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten har ofta en gynnsam effekt om den sätts in i tidig ålder. 80-90 procent av 6-åringar har en god effekt under tre år, medan resultaten är nedslående för tonåringar i 15-årsåldern, där bara 10 procent har en bestående viktnedgång efter tre års behandling. Målsättningen med behandling är att långsiktigt normalisera vikten och att bibehålla en vikt som inte överskrider gränsen för obesitas. Behandlingen är personalkrävande, men relativt billig för yngre barn som inte har några andra komplicerande sjukdomar. Behandling senare i livet är betydligt mer kostsam. Obesitassjukdomen belastar samhällsekonomin påtagligt och kostnaderna ökar i takt med att obesitas blir vanligare.

Här visas uppgifter om mätning av fasteblodsocker hos barn i behandling, hämtade från BORIS, det nationella kvalitetsregistret för barnobesitas. Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnobesitas i landet. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar.

I Sverige är förekomst av förhöjda fasteblodsocker bland barn med fetma tre gånger vanligare än i Tyskland. Omkring 15 procent av svenska barn med obesitas har förhöjda fasteblodsocker. Det är vanligare i tonåren och även bland barn med uttalad obesitas, men det förekommer i alla åldrar och alla grader av obesitas.

Registrering i BORIS avser behandling på barnläkarmottagningar, barnklinik, eller universitetsklinik, inte insatser som ges till exempel i barnhälsovården och elevhälsans medicinska insats. Under de senaste åren har täckningsgraden ökat, både sett till deltagande kliniker och antal patienter. Knappt 80 procent av landets barnkliniker erbjuder behandling för barnobesitas. Av de som erbjuder behandling är 100% anslutna till registret varav 80–85% aktivt registrerar årligen. Ett 50-tal barnmottagningar samt 6 universitetskliniker rapporterar också aktivt i BORIS. I registret finns idag ca 45 000 barn och unga i åldrarna 4–18 år. Täckningsgrad, i meningen hur stor andel av barn med aktiv behandling som finns i BORIS är svår att beräkna, men skattas i årsrapporten till cirka 93 procent .Den relativt höga andelen som registreras är dock inte ett tecken på att många barn får behandling för sin obesitas. Andelen barn med obesitas som behandlas varierar kraftigt över landet. I vissa områden erbjuds i stort sett ingen behandling alls och i de områden där fetmabehandling prioriterats behandlas omkring 20 procent av barnen med obesitas.

Antal barn 9 år och äldre som hade ett registrerat värde för fasteblodsocker vid ettårskontroll.

Totalt antal barn 9 år och äldre som påbörjade behandling mot barnfetma och som deltog i ettårskontroll.