Viktnedgång efter ett års behandling vid obesitas, barn yngre än 12 år

Indikatorn visar hur mycket de barn yngre än 12 år som får behandling i genomsnitt minskar sin grad av obesitas under ett år. Måttet som används är BMI SDS, ett mått som tar hänsyn till barnets vikt och längd och normala utveckling. BMIsds ”0” är det BMI SDSds som ett barn med medelvikt har, medan BMI SDS 2,3 är den ungefärliga gränsen för obesitas. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens start ingår. Omkring 4–5 procent av alla barn i Sverige lider av obesitas. Barnobesitas är en sjukdom som obehandlad leder till ökad sjuklighet. Följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som oftast kommer först i vuxen ålder, medför att barnobesitas leder till en förväntad sänkt livslängd. Obesitas i barndomen leder också till ökad risk för sämre social anpassning. Förekomst av obesitas bland barn är ojämnt fördelad över landet, orsakerna till detta är inte kända. Sociala faktorer såsom föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar risken för obesitas bland barn. Det föreligger en betydligt högre förekomst av obesitas i områden med lägre inkomst och utbildning. Beteendebehandling inriktad på att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten har ofta en gynnsam effekt om den sätts in i tidig ålder. 80–90 procent av 6-åringar har en god effekt under tre år, medan resultaten är nedslående för tonåringar i 15-årsåldern, där bara 10 procent har en bestående viktnedgång efter tre års behandling. Målsättningen med behandling är att långsiktigt normalisera vikten och att bibehålla en vikt som inte överskrider gränsen för obesitas. Behandlingen är personalkrävande, men relativt billig för yngre barn som inte har några andra komplicerande sjukdomar. Behandling senare i livet är betydligt mer kostsam. Obesitassjukdomen belastar samhällsekonomin påtagligt och kostnaderna ökar i takt med att obesitas blir vanligare. Här visas uppgifter om viktnedgång efter behandling, hämtade från BORIS, det nationella kvalitetsregistret för barnobesitas. Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnobesitas i landet. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Relativt få barn finns med i uppföljningen, vilket har flera orsaker. Den kvantitativt mest betydelsefulla är att registret har en relativt snäv tidsperiod för årskontroller, vilket få kliniker klarar av att leva upp till. Om viktnedgången håller i sig under ytterligare ett år så har man en BMI SDS sänkning som medför en betydande minskning i obesitasrelaterade riskmarkörer och därmed en minskad risk för framtida sjuklighet.

Registrering i BORIS avser behandling på barnläkarmottagningar, barnklinik, eller universitetsklinik, inte insatser som ges till exempel i barnhälsovården och elevhälsans medicinska insats. Under de senaste åren har täckningsgraden ökat, både sett till deltagande kliniker och antal patienter. Knappt 80 procent av landets barnkliniker erbjuder behandling för barnobesitas. Av de som erbjuder behandling är 100% anslutna till registret varav 80–85% aktivt registrerar årligen. Ett 50-tal barnmottagningar samt 6 universitetskliniker rapporterar också aktivt i BORIS. I registret finns idag ca 45 000 barn och unga i åldrarna 4–18 år. Täckningsgrad, i meningen hur stor andel av barn med aktiv behandling som finns i BORIS är svår att beräkna, men skattas i årsrapporten till cirka 93 procent .Den relativt höga andelen som registreras är dock inte ett tecken på att många barn får behandling för sin obesitas. Andelen barn med obesitas som behandlas varierar kraftigt över landet. I vissa områden erbjuds i stort sett ingen behandling alls och i de områden där fetmabehandling prioriterats behandlas omkring 20 procent av barnen med obesitas.

Barn som deltar i behandlingsprogram mot fetma vid klinik som deltar i BORIS, barnobesitasregistret, och för vilka det fanns uppföljningsresultat efter ett års behandling. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens start ingår.