Riskkonsumtion av alkohol i befolkningen med gymnasial utbildning

Indikatorn visar andelen personer 25-74 år med gymnasial utbildning som identifierats som riskkonsumenter av alkohol utifrån hur man har svarat på tre frågor i nationella folkhälsoenkäten. Frågorna ingår i screeningtestet AUDIT-C och handlar om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag och hur ofta man kommer upp i en större mängd. Svaren poängsätts och om man kommer upp i en viss poäng klassas man som riskkonsument. Gränsen är något lägre för kvinnor än för män. Riskkonsumtion av alkohol kan få skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Flera olika mått på vad som är riskkonsumtion används, och det finns inget nationellt vedertaget mått. Ett mått som ofta används inom hälso- och sjukvården är att fler än 14 standardglas per vecka för män respektive fler än 9 glas per vecka för kvinnor kan ses som riskfylld konsumtion. Lägre riskbruksgränser förekommer också som till exempel inför kirurgiska ingrepp. Alkoholkonsumtion finns bland de vanligaste riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt Världshälsoorganisationens beräkningar, och det är dessutom den största riskfaktorn för individer i åldersgruppen 15–49 år i EU såväl som i Sverige. Akuta skador som drunkningsolyckor, trafikskador och våldsbrott har också samband med alkoholkonsumtion. Alkoholkonsumtion under graviditeten kan medföra fosterskador och kan ge konsekvenser som inlärningsproblem, beteendestörningar och missbildningar hos barn. För gravida kvinnor anses allt bruk av alkohol som riskbruk. I de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas att rådgivande samtal och webb och datorbaserad rådgivning bör erbjudas patienter som har ett riskbruk av alkohol. I detta arbete är gravida kvinnor, småbarnsföräldrar och personer som ska genomgå operation prioriterade grupper. Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Undersökningen genomfördes första gången år 2004 och har sedan dess genomförts varje år. Det nationella urvalet består av 20 000 personer i åldern 16-84 år. Frågorna i den nationella folkhälsoenkäten handlar om fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer. Bakom enkäten står Folkhälsomyndigheten, som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndighetens vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Svarsfrekvensen har minskat sedan undersökningen startade år 2004 och ligger i dag på omkring 50 procent. Denna minskning följer delvis en allmän trend vid enkätundersökningar. Kalibrering av data sker för att minska inverkan av bortfallet. Man bör vara observant då underlagets storlek kan variera väsentligt mellan kommuner och år.