Rökning vid astma. Specialiserad vård

Indikatorn redovisar de patienter med astma som röker och har genomfört sina besök inom ramen för den specialiserade vården. Tobaksrökning har en negativ effekt på sjukdomen astma genom att den ger en ökad neutrofil inflammation, vilket i sin tur leder till att kortikosteroider får sämre eller ingen effekt. Till följd av detta får patienter med astma mer symtom och sämre astmakontroll men även en ökad risk för akutbesök och sjukhusvistelser. Genom att rökningen ger en accelererande minskning av lungfunktionen ökar också risken för utveckling av KOL. Stöd i att sluta röka är viktigt, likaså preventiva insatser för att förhindra att barn och ungdomar börjar röka och att skydda dem från passiv rökning. Socialstyrelsen riktlinjer för vård vid astma och KOL prioriterar stöd i att sluta röka högt (prioritet 1, målnivå >95 %) och Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor innehåller rekommendation om vilka typer av åtgärder som bör erbjudas. Enligt dessa riktlinjer bör personer med astma eller KOL som röker erbjudas tobaksavvänjning i form av kvalificerade rådgivande samtal som vid behov kan kompletteras med nikotinersättning eller läkemedel. Astma är en kroniskt inflammatorisk luftvägssjukdom som orsakar ökad känslighet i luftvägarna. Andningsbesvären vid astma är intermittenta, det vill säga periodvist återkommande. Ofta yttrar sig astma genom anfall eller episoder av andnöd. Astma är lika vanligt hos både barn och vuxna. Totalt lever i dag ungefär 800 000 svenskar med astma. En optimalt behandlad och kontrollerad astma innebär frånvaro av försämringsperioder, inga nattliga besvär, inga besvär vid ansträngning och minimal vid-behovsmedicinering. Obehandlad astma riskerar att på sikt utvecklas till en mer svårkontrollerad sjukdom. Fortfarande dör ett antal personer varje år i astmaanfall, där den främsta orsaken har varit att sjukdomen inte har behandlats regelbundet med antiinflammatoriska läkemedel. Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. I Luftvägsregistret finns nu närmare 450 000 unika patienter. Cirka 1050 enheter i öppen och sluten vård deltar i Luftvägsregistret.

Nationella kvalitetsregister för kroniska sjukdomar innebär särskilda utmaningar och har svårare att uppnå hög täckningsgrad jämfört mot register som följer akuta sjukdomstillstånd. Astma och KOL är två av våra största folksjukdomar och svenska epidemiologiska studier visar att prevalens av sjukdomarna är 7-10%. Prevalensen i regionernas datalagar är ofta betydligt lägre, mellan 1-5%. Sjukdomarna är således underdiagnostiserade, och även feldiagnostik förekommer. Patienterna får inte heller uppföljningsbesök som rekommenderas och läkemedel förnyas istället via telefonen eller 1177. Luftvägsregistrets täckningsgrad är svår att beräkna eftersom registret infattar både incidenta och prevalenta fall och merparten av registreringarna sker inom primärvården. Det gör att Socialstyrelsens Patientregister inte kan användas vid täckningsgradsberäkning. Socialstyrelsen Läkemedelsregister är ett alternativ, men felkällor återfinns även här eftersom många andra tillstånd behandlas med läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar. Idag finns nära 450 000 unika patienter i Luftvägsregistret, och alla regioner i Sverige är ansluta, men det varier hur många enheter/region som registrerar aktivt. Med den höga registerpopulationen så ger data en tydlig antydan av hur vården av patienter med astma och KOL fungerar i Sverige.