Rökning vid KOL

Indikatorn visar andelen patienter med KOL som anger att de röker. Alla patienter med KOL som under mätperioden haft ett registrerat besök och där uppgift om rökning finns ingår. Rökare definieras som en person som rökt minst en gång dagligen. Till rökarna räknas även de som varit rökfria i mindre än 6 månader. Tobaksrökning är en viktig orsak till sjuklighet och förtida död. För personer med astma och KOL kan fortsatt rökning leda till svårare symtom och snabbare försämring av sjukdomen än hos dem som inte röker. Det är viktigt att klarlägga patientens rökvanor och att understödja patienten att sluta röka. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör personer med KOL eller KOL som röker erbjudas tobaksavvänjning i form av kvalificerade rådgivande samtal som vid behov kan kompletteras med nikotinersättning eller läkemedel. Det finns för närvarande inget nationellt mål angivet avseende rökning vid KOL, men idealt bör ingen person med KOL röka. I befolkningen som helhet uppgår andelen rökare till 11 procent. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i luftvägar och lungor som medför att lungvävnaden och lungblåsorna förstörs. Andnöden vid KOL utvecklas långsamt, under många års tid. KOL drabbar främst personer som röker eller som har rökt och är vanligare hos äldre vuxna. Sjukdomen är progressiv och utvecklas från lindrig KOL till mycket svår KOL. Personer med KOL har ofta stora vårdbehov. Det är exempelvis vanligt med samsjuklighet med bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Sjukdomen innefattar även försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Flera exacerbationer under loppet av ett år innebär en ökad risk för försämring och tidigare död. I dag uppskattas att 400 000–700 000 svenskar har KOL, men förekomsten i befolkningen ökar. Cirka 2 700 personer dör i sjukdomen varje år. Sjukdomsförloppet vid KOL kan inte helt hävas med behandling på grund av permanenta skador på lungvävnaden. Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. I Luftvägsregistret finns nu närmare 400 000 unika patienter. Cirka 1050 enheter i öppen och sluten vård deltar i Luftvägsregistret.

Nationella kvalitetsregister för kroniska sjukdomar innebär särskilda utmaningar och har svårare att uppnå hög täckningsgrad jämfört mot register som följer akuta sjukdomstillstånd. Astma och KOL är två av våra största folksjukdomar och svenska epidemiologiska studier visar att prevalens av sjukdomarna är 7-10%. Prevalensen i regionernas datalagar är ofta betydligt lägre, mellan 1-5%. Sjukdomarna är således underdiagnostiserade, och även feldiagnostik förekommer. Patienterna får inte heller uppföljningsbesök som rekommenderas och läkemedel förnyas istället via telefonen eller 1177. Luftvägsregistrets täckningsgrad är svår att beräkna eftersom registret infattar både incidenta och prevalenta fall och merparten av registreringarna sker inom primärvården. Det gör att Socialstyrelsens Patientregister inte kan användas vid täckningsgradsberäkning. Socialstyrelsen Läkemedelsregister är ett alternativ, men felkällor återfinns även här eftersom många andra tillstånd behandlas med läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar. Idag finns nära 450 000 unika patienter i Luftvägsregistret, och alla regioner i Sverige är ansluta, men det varier hur många enheter/region som registrerar aktivt. Med den höga registerpopulationen så ger data en tydlig antydan av hur vården av patienter med astma och KOL fungerar i Sverige.