Skriftlig behandlingsplan, KOL

Skriftlig behandlingsplan är en åtgärd som Socialstyrelsen prioriterar högt (prioritet 3). En skriftlig behandlingsplan stödjer egenvården och hjälper patienten att tidigt upptäcka en exacerbation så att behandling kan insättas. Behandlingsplanen bör innehålla både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingsåtgärder Både mottagningar i specialistvård och primärvård ingår. Alla registrerade patienter med KOL-diagnos ingår. Indikatorn ingår i uppföljningen av vårdförlopp KOL som utarbetats inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning. Indikatorn ingår även i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Vårdförloppet inleds vid misstanke om KOL och avslutas när en skriftlig behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten och ett första uppföljningsbesök har genomförts. Vårdförloppet inkluderar därmed en komplett utredning som tar hänsyn till samsjukligheter och differentialdiagnoser. När diagnosen KOL är fastställd erbjuds patienten strukturerade åtgärder i form av patientutbildning, icke-farmakologisk och farmakologisk behandling. Alla åtgärder sammanfattas i en behandlingsplan, i vilken planering av patientens uppföljning bör ingå. I dag uppskattas att 400 000–700 000 svenskar har KOL, men förekomsten i befolkningen ökar. Cirka 2 700 personer dör i sjukdomen varje år. Sjukdomsförloppet vid KOL kan inte helt hävas med behandling på grund av permanenta skador på lungvävnaden. Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. Luftvägsregistret omfattar nu närmare 400 000 unika patienter.

Nationella kvalitetsregister för kroniska sjukdomar innebär särskilda utmaningar och har svårare att uppnå hög täckningsgrad jämfört mot register som följer akuta sjukdomstillstånd. Astma och KOL är två av våra största folksjukdomar och svenska epidemiologiska studier visar att prevalens av sjukdomarna är 7-10%. Prevalensen i regionernas datalagar är ofta betydligt lägre, mellan 1-5%. Sjukdomarna är således underdiagnostiserade, och även feldiagnostik förekommer. Patienterna får inte heller uppföljningsbesök som rekommenderas och läkemedel förnyas istället via telefonen eller 1177. Luftvägsregistrets täckningsgrad är svår att beräkna eftersom registret infattar både incidenta och prevalenta fall och merparten av registreringarna sker inom primärvården. Det gör att Socialstyrelsens Patientregister inte kan användas vid täckningsgradsberäkning. Socialstyrelsen Läkemedelsregister är ett alternativ, men felkällor återfinns även här eftersom många andra tillstånd behandlas med läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar. Idag finns nära 450 000 unika patienter i Luftvägsregistret, och alla regioner i Sverige är ansluta, men det varier hur många enheter/region som registrerar aktivt. Med den höga registerpopulationen så ger data en tydlig antydan av hur vården av patienter med astma och KOL fungerar i Sverige.