Vårdrelaterade infektioner i neonatalvård

Indikatorn visar antalet bekräftade eller misstänkta vårdrelaterade infektionsepisoder per 1000 vårddygn på neonatalavdelning. Ingår gör fall med kliniskt misstänkt (symtom och positiva laboratorieprover) eller bekräftad infektion (påvisande av bakterier i blodbanan) som uppkommit efter det tredje vårddygnet efter inskrivning hos barn som är vårdade i neonatalvård, och där infektionen inte var anledning till att barnet behövde vård. Ungefär 10 procent av alla nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Variationerna mellan regionerna var stora, främst beroende på skillnader i hur vården av nyfödda barn med lättare, övergående vårdbehov i samband med födseln är organiserad. Vård på neonatalavdelning kan vara motiverad av till exempel infektioner, som snabbt kan leda till livshotande tillstånd hos nyfödda. Syrebrist under förlossningen kan göra att barnet får svårare att anpassa sig till livet utanför livmodern (svårare hålla kroppstemperatur, andningsproblem med mera). Andningsproblem och medfödda missbildningar är andra orsaker. Slutligen är för tidig födsel en viktig anledning till neonatalvård. Omkring 40 procent av alla neonatalt vårdade barn är födda för tidigt, det vill säga före 37:e graviditetsveckan. Till det neonatala kvalitetsregistret för neonatologi, SNQ, www.snq.se, rapporteras uppgifter om de nyfödda barn som vårdas på sjukhusens neonatalavdelningar. Kvalitetsregistret används för att besvara frågor om hur behandlingsmetoder och -rutiner varierar över landet, samt om hur dessa variationer påverkar vårdens resultat och barnens framtida hälsa. Alla neonatalavdelningar rapporterar till registret SNQ som har samordnats med det medicinska födelseregistret (MFR) så att gemensamma variabler definieras och rapporteras på samma sätt.

Antalet vårdade barn är många, men den låga förekomsten av infektioner gör att den statistiska osäkerheten ändå är stor. Skillnader mellan enheter kan bero på många olika faktorer. En faktor är efterlevnad av goda hygienrutiner. Hög beläggningsgrad påverkar infektionsrisken i negativ riktning. Enheter som tar emot patienter med särskilt komplicerade tillstånd har en högre infektionsfrekvens. De kliniker som har en hög andel mycket för tidigt födda barn har ökad frekvens av infektioner. Rutiner för att utföra blododling vid misstänkt infektion kan variera mellan enheter – mer frekvent blododling ger fler positiva svar och fler misstänkta fall där infektion inte ka verifieras. Även bortfall av uppgifter kan påverka de redovisade resultaten. Slutligen är datakvaliteten i SNQ ännu inte känd.

Antal bekräftade eller misstänkta infektionsepisoder.
 

Episoder som inträffar dag 3 eller senare efter inläggning ingår. Tidigare har man haft >= dag 2, men inom hela neonatologivärlden betraktar
man >= dag 3 som vårdrelaterad infektion. För en särskild patogen (grupp B streptokocker) definieras "sen" infektion att inträffa >=dag 7. Hänsyn är tagen till detta i underlaget. 

Ingår gör fall med kliniskt misstänkt (symtom och positiva laboratorieprover) eller bekräftad (påvisande av bakterier i blodbanan) infektion, som uppkommit efter det andra vårddygnet efter inskrivning hos barn som är vårdade i neonatalvård, och där infektionen inte var anledning att barnet behövde vård.

Inkluderar infektionsfall både bland levande och avlidna barn.