Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS

Indikatorn visar den skattade andelen patienter med sekundärprogressiv MS och EDSS lika med eller över 6,5 som behandlas med bromsmedicin vid mättidpunkten. EDSS är ett instrument för att mäta graden av funktionsnedsättning. De flesta som har MS har skovvis förlöpande MS, men cirka 10 procent av personer med MS har en typ som kallas primärprogressiv MS. I princip skall få av dessa patienter behandlas, eftersom bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS inte har dokumenterat gynnsamma effekter. Behandling kan dock motiveras i de fall där patienten befinner sig i ett övergångsskede mellan de båda sjukdomsfaserna. En förklaring till att behandling stundtals fortsätts onödigt långt in i den progressiva fasen kan vara ett tillmötesgående av önskemål om fortsatt behandling från patienter som gradvis försämras. En bidragande faktor kan vara det faktum att det är omöjligt att veta exakt när en behandling inte längre gör någon nytta eftersom skov kommer glest och oregelbundet. Brist på öppenvårdsresurser för kroniska sjukdomar på neurologkliniker kan också begränsa också möjligheten att ta beslut om att avsluta en behandling i rätt tid. Även om sådan behandling sällan är skadlig skulle sjukvårdsresurser här kunna användas bättre än vad som sker idag. En osäkerhet är beräkningen av antalet patienter med sekundärprogressiv MS per region. Även underrapportering av antalet behandlade patienter påverkar utfallet.

Utfallet kan påverkas av underrapportering till kvalitetsregistret, viss osäkerhet i beräkningen av sjukdomsförekomsten i regionerna även om den förbättrats jämfört med föregående år samt patienter som deltar i kliniska prövningar.