FEV1/FVC efter bronkdilatation, KOL. Primärvård

Enligt Socialstyrelsen bör mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation utföras för diagnostik (prioritet 1, målnivå >95 %), och årliga postbronkodilatatoriska spirometriska mätningar på KOL-patienter, åtminstone under fem år, för att finna patienter med snabb lungfunktionsförlust. Alla patienter med KOL-diagnos och registrerade inom primärvården ingår. För att fånga om spirometri är utförd vid diagnostik används koden om patienten vid något tillfälle har utfört mätning av FEV1/FVC. I Luftvägsregistret registreras både pre- och postvärden. Redovisningen för år och månad avser därför registreringar som någonsin är utförda. Spirometriundersökning innebär att man mäter lungornas funktion och med vars hjälp man kan fastställa hur svår KOL sjukdom patienten har, i en klassificering i fyra sjukdomsstadier, som svarar mot olika grad av lungfunktionsnedsättning. Spirometri är nödvändig för att fastställa diagnosen KOL och används löpande för att följa sjukdomsutvecklingen och är därmed ett viktigt underlag för beslut om behandling. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer anges att spirometri ska göras efter bronkdilatation hos rökare och för före detta rökare vid KOL. Detta pekar på att spirometri måste användas för korrekt diagnos liksom för fortsatt korrekt handläggning. Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar spirometri vid besök under de första 5 åren därefter årligen endast hos rökare. Notera att Luftvägsregistrets indikator är något annorlunda utformad och mäter därför strikt sett inte i vilken grad Socialstyrelsens rekommendation och målnivå uppfylls. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammation i luftvägar och lungor som medför att lungvävnaden och lungblåsorna förstörs. Andnöden vid KOL utvecklas långsamt, under många års tid. KOL drabbar främst personer som röker eller som har rökt och är vanligare hos äldre vuxna. I dag uppskattas att 400 000–700 000 svenskar har KOL, men förekomsten i befolkningen ökar. Cirka 2 700 personer dör i sjukdomen varje år. Sjukdomsförloppet vid KOL kan inte helt hävas med behandling på grund av permanenta skador på lungvävnaden. Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. I Luftvägsregistret finns nu närmare 450 000 unika patienter. Cirka 900 enheter i öppen och sluten vård deltar i Luftvägsregistret."

Nationella kvalitetsregister för kroniska sjukdomar innebär särskilda utmaningar och har svårare att uppnå hög täckningsgrad jämfört mot register som följer akuta sjukdomstillstånd. Astma och KOL är två av våra största folksjukdomar och svenska epidemiologiska studier visar att prevalens av sjukdomarna är 7-10%. Prevalensen i regionernas datalagar är ofta betydligt lägre, mellan 1-5%. Sjukdomarna är således underdiagnostiserade, och även feldiagnostik förekommer. Patienterna får inte heller uppföljningsbesök som rekommenderas och läkemedel förnyas istället via telefonen eller 1177. Luftvägsregistrets täckningsgrad är svår att beräkna eftersom registret infattar både incidenta och prevalenta fall och merparten av registreringarna sker inom primärvården. Det gör att Socialstyrelsens Patientregister inte kan användas vid täckningsgradsberäkning. Socialstyrelsen Läkemedelsregister är ett alternativ, men felkällor återfinns även här eftersom många andra tillstånd behandlas med läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar. Idag finns nära 450 000 unika patienter i Luftvägsregistret, och alla regioner i Sverige är ansluta, men det varier hur många enheter/region som registrerar aktivt. Med den höga registerpopulationen så ger data en tydlig antydan av hur vården av patienter med astma och KOL fungerar i Sverige.