Patientutbildning, KOL. Specialiserad vård

Indikatorn visar andelen patienter med KOL-diagnos som har fått patientutbildning någon gång under den senaste femårsperioden. Enbart mottagningar i specialiserad vård ingår. Alla registrerade patienter med KOL-diagnos ingår. Indikatorn ingår i uppföljningen av vårdförlopp KOL som utarbetats inom ramen för Nationellt system för kunskapsstyrning. Indikatorn ingår även i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Vårdförloppet inleds vid misstanke om KOL och avslutas när en skriftlig behandlingsplan upprättats tillsammans med patienten och ett första uppföljningsbesök har genomförts. Vårdförloppet inkluderar därmed en komplett utredning som tar hänsyn till samsjukligheter och differentialdiagnoser. När diagnosen KOL är fastställd erbjuds patienten strukturerade åtgärder i form av patientutbildning, icke-farmakologisk och farmakologisk behandling. Patientutbildning, kan ske individuellt eller i grupp och bör innehålla: sjukdomskunskap, läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik, egenvård (med behandlingsplan) och riskfaktorer. I dag uppskattas att 400 000–700 000 svenskar har KOL, men förekomsten i befolkningen ökar. Cirka 2 700 personer dör i sjukdomen varje år. Sjukdomsförloppet vid KOL kan inte helt hävas med behandling på grund av permanenta skador på lungvävnaden. Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. I Luftvägsregistret finns nu närmare 400 000 unika patienter. Cirka 1050 enheter i öppen och sluten vård deltar i Luftvägsregistret.

En potentiell felkälla är att det saknas enhetligt tillämpade definitioner om vad som ingår i patientutbildning för KOL-patienter. Luftvägsregistrets täckningsgrad för astma och KOL är svår att beräkna, eftersom det inte finns andra nationellt tillgängliga datakällor för de patienter som enbart har diagnos från kontakt i primärvård. Luftvägsregistret har cirka 400 000 unika patienter. Sammanlagt finns sannolikt totalt 1,4 miljoner patienter med astma eller KOL, flertalet okända i sjukvården. Täckningsgraden varierar även mellan region och mellan enheter. Antalet registrerade patienter ökar snabbt, men både osäker och ojämn täckningsgrad och bortfall av uppgifter i registret gör att man bör vara försiktig vid tolkning av data och inte dra långtgående slutsatser om vården vid astma och KOL, vare sig nationellt eller vid jämförelser mellan region och enheter. Patientdata kan registreras i Luftvägsregistret manuellt eller genom direktöverföring. Manuell registrering av data i Luftvägsregistret innebär merarbete, eftersom man även dokumenterar i patientens journal. För att slippa registrering i flera system och spara tid uppmuntrar Luftvägsregistret enheter att rapportera till registret genom direktöverföring av data. Framförallt vårdcentraler tillämpar denna lösning. Direktöverföring av data ställer krav på att vårddokumentationen är väl strukturerad och sökbar. Det krävs att samtliga parametrar är inkluderade vid överföringen. Saknas någon parameter i direktöverföringen är det dock lätt att komplettera i Luftvägsregistret i efterhand. I dagsläget fungerar direktöverföringen inte optimalt.