Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom

Indikatorn mäter andelen hjärtinfarktpatienter som skrevs ut från sjukhus och som inom 365 dagar fick en ny infarkt eller avled i annan ischemisk hjärtsjukdom som underliggande dödsorsak. Bara patienter utan en registrerad infarkt under de sju föregående åren ingår, i syfte att spegla vården av förstagångsinsjuknade patienter. Ett motiv för att inkludera död i annat än hjärtinfarkt är att utfallet i mindre utsträckning då påverkas av skillnader i dödsorsaksdiagnostisering och av valet mellan hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtdiagnos. Även dödlighet utan föregående sjukhusvård är inkluderad. Åldersstandardisering har gjorts.

Ischemisk hjärtsjukdom är sjukdomar orsakade av försämrad syretillförsel till hjärtat, som hjärtinfarkt. För en patient som överlevt en infarkt finns det en förhöjd risk för död och för ny infarkt. Risken för detta kan påverkas av vårdinsatsen i det akuta skedet och av sekundärpreventiva åtgärder.

Det finns en betydande variation avseende hur många patienter som avlider i hjärtinfarkt utan att ha sjukhusvårdats. Detta tyder på att även annat än vårdinsatserna på sjukhus spelar roll för utfallet för denna indikator, som till exempel sjukvårdsrådgivning, larmcentral och ambulanssjukvård.

En grundläggande faktor som påverkar utfallet är patientens tillstånd före och efter den första infarkten. Ingen hänsyn till variationer i patienternas sjuklighetsgrad, eller andra omständigheter har tagits. Framförallt för sjukhus kan sådana faktorer ha betydelse för utfallet.

En låg andel av avlidna äldre obduceras. Detta gör osäkerheten i diagnossättning större för dödsfall som sker utan initial sjukhusvård. Variation i denna diagnossättning påverkar resultaten. En del av osäkerheten i diagnossättningen av de döda utanför sjukhus har sannolikt minskats genom att även döda i annan ischemisk hjärtsjukdom som underliggande dödsorsak har inkluderats i utfallet.

Antal hjärtinfarktpatienter som får minst en ny infarkt eller avlider i ischemisk hjärtsjukdom som underliggande dödsorsak under perioden 28 dagar till 365 dagar bland samtliga fall av hjärtinfarkt enligt nämnarens definition.

Huvud- eller bidiagnos, underliggande eller bidragande dödsorsakdiagnoskod i ICD-10: Akut hjärtinfarkt (I21, I22), Ischemisk hjärtsjukdom (I20–I25)

Samtliga fall av hjärtinfarkt där patienten överlevt 28 dagar efter infarkt och inte haft någon infarkt under de sju föregående åren.