Blodsocker (HbA1c < 52 mmol/mol) vid diabetes typ 1 – medicinklinik

Indikatorn visar andel personer, 18 år och äldre med diabetes typ 1 vid medicinklinik som har ett HbA1c-värde under 52 mmol/mol, bland alla patienter där uppgift om HbA1c finns. HbA1c återspeglar den långsiktiga glukoskontrollen och har ett starkt samband med risken att utveckla komplikationer vid diabetes. Enligt nationella riktlinjer är målet att HbA1c ska vara lägre än 52 mmol/mol, men i dessa betonas också att behandlingen ska vara individuell. Målet kan inte tillämpas på alla personer, utan hänsyn bör tas till risken för frekvent svår hypoglykemi (lågt blodsocker), svåra mikro- och makrovaskulära komplikationer, annan sjukdom eller begränsad återstående livslängd, som alla kan vara motiv för att acceptera en högre HbA1c-nivå. Det finns i nuläget inget uttalat mål för hur stor del av patienterna med typ 1 diabetes som kan förväntas nå ett HbA1c under 52. Exempel på diabeteskomplikationer är hjärtinfarkt och kärlkramp, ischemisk stroke, högt blodtryck, kärlförträngning i ben och ögonsjukdomar. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att diabeteskomplikationer kan fördröjas eller förhindras. Detta gör man bäst genom att brett angripa de riskfaktorer som har starkast samband med uppkomsten av komplikationer. Diabetes är en kronisk sjukdom som även medför ökad risk för andra sjukdomar, så kallade diabeteskomplikationer. Över 500 000 personer i Sverige har diabetes. Av dessa har cirka 90 procent diabetes typ 2, övriga har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 har patienterna sin huvudsakliga vårdkontakt med medicinkliniker vid sjukhusen medan primärvården är främsta vårdkontakten vid diabetes typ2.

Nationella diabetesregistret har en hög täckningsgrad bland läkemedelsbehandlade personer med diabetes och även utifrån skattningar av antalet personer med diabetes i befolkningen. Det finns ett varierande bortfall av enskilda variabler i registret, som kan försvåra tolkningen av uppmätta resultat. Täckningsgrad och bortfall av uppgifter varierar mellan vårdcentraler. Vårdcentralers och medicinmottagningars patienter kan även skilja sig åt på ett sätt som påverkar möjligheten att göra rättvisande kvalitetsjämförelser. Ålder, kön, utbildningsgrad, etnicitet, rökvanor, BMI och förekomst av andra samtidiga sjukdomar är exempel på sådana faktorer. Inga justeringar för detta har gjorts för Nationella Diabetesregistrets indikatorer. För framförallt vårdcentraler och sjukhus bör därför skillnader i utfall tolkas med kännedom om lokala förhållanden. Jämförelserna ska främst ses som ett stöd för vårdenheternas förbättringsarbete, inte som kvalitetsjämförelser mellan enheter, riktade till patienter och allmänhet.