Blodsocker (HbA1c > 70 mmol/mol) vid diabetes – primärvård

Indikatorn visar andel personer, 18 år och äldre med diabetes i primärvården som har ett HbA1c-värde över 70 mmol/mol, bland alla personer med diabetes i primärvården där ett värde för HbA1c finns. Det är framförallt patienter med diabetes typ2 som får sin behandling genom primärvården. Ett högt HbA1c-värde medför en ökad risk för diabeteskomplikationer. Denna indikator syftar till att synliggöra den grupp patienter som har ett högt HbA1c, här angivet som över 70 mmol/mol. Dessa personer bör särskilt uppmärksammas, då en sänkning av höga HbA1c-värden kan ge markanta riskminskningar. Vårdinsatser för personer med högt HbA1c har av det nationella programrådet för diabetes angetts som en av några särskilt viktiga frågor för regionerna att uppmärksamma. Måttet ingår som indikator i Socialstyrelsens indikatorer för uppföljning av nationella riktlinjer för diabetes. Socialstyrelsen har som målnivå angett att det ska vara färre än 10 procent av personer med diabetes typ 2 som har ett HbA1c högre än 70 mmol/mol.

Andelen personer med diabetes som uppnår viss HbA1c-nivå kan variera kraftigare än medelvärde för HbA1c. Andelsmått kan överdriva hälsoeffekterna ur ett befolkningsperspektiv. Kvaliteten på HbA1c-mätningarna är övervägande mycket bra i Sverige genom Extern kvalitetssäkring av undersökningar inom hälso- och sjukvården (EQUALIS). Det kan ändå finnas variationer som påverkar utfallet. Nationella diabetesregistret har en hög täckningsgrad bland läkemedelsbehandlade personer med diabetes och även utifrån skattningar av antalet personer med diabetes i befolkningen. Det finns på nationell nivå ingen diagnosbaserad redovisning av registrets täckningsgrad i primärvård och som framförallt registerar patienter med diabetes typ2. Det finns ett varierande bortfall av enskilda variabler i registret, som kan försvåra tolkningen av uppmätta resultat. Täckningsgrad och bortfall av uppgifter varierar mellan vårdcentraler. Vårdcentralers och medicinmottagningars patienter kan även skilja sig åt på ett sätt som påverkar möjligheten att göra rättvisande kvalitetsjämförelser. Ålder, kön, utbildningsgrad, etnicitet, rökvanor, BMI och förekomst av andra samtidiga sjukdomar är exempel på sådana faktorer. Inga justeringar för detta har gjorts för Nationella Diabetesregistrets indikatorer. För framförallt vårdcentraler och sjukhus bör därför skillnader i utfall tolkas med kännedom om lokala förhållanden. Jämförelserna ska främst ses som ett stöd för vårdenheternas förbättringsarbete, inte som kvalitetsjämförelser mellan enheter, riktade till patienter och allmänhet.