Kall teknik vid tonsillektomi

Indikatorn visar andelen patienter där kirurgen vid operationen använt s k kall teknik vid såväl operation som blodstillning. Detta innebär att ingen elektricitet eller värme tillförts operationsområdet. Att operera och blodstilla med kall teknik har visat sig leda till färre blödningar postoperativt. Avlägsnandet av halsmandlar (tonsillektomi) utförs huvudsakligen på grund av upprepade eller kroniska infektioner i dessa. Blödning från halsen efter operationen är en vanlig komplikation vilken ofta föranleder sjukhusvård. I sällsynta fall kan den vara livshotande. Det är känt att andelen blödningar påverkas av hur operationen genomförs. I systemet för Kunskapsstyrning publicerade NPO öron- näs- och halssjukdomar inom Insatsområdet för tonsilloperation februari 2023 en Nationell vårdriktlinje för kall teknik vid tonsillektomi. Anledningen är att kall teknik rekommenderas vid tonsillektomi utifrån att registerdata visat att användandet av kall operationsteknik var låg under åren 2009–2019 trots en omfattande evidens för att kall teknik ger lägst risk för blödningar. Tonsilloperation innebär borttagande av halsmandlarna. Det finns olika orsaker till att man opererar bort halsmandlarna. Hos barn är den vanligaste att halsmandlarna är så stora att de ger andningsuppehåll, snarkningar och ibland sväljningssvårigheter. Andra orsaker är tätt återkommande halsinfektioner (halsfluss) eller halsbölder. I Sverige utförs cirka 14 000 tonsilloperationer årligen och det är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen på barn. Nära hälften av alla tonsilloperationer görs i dagkirurgi, det vill säga utan att patienten övernattar på sjukhus. Källan till indikatorn är Tonsilloperationsregistret, som är ett delregister inom Svenskt kvalitetsregister för Öron-, Näs- och Halssjukvård. Till registret rapporteras data om operationsmetoder, operations- och blodstillningstekniker. Från patienten inhämtas uppgifter bland annat om komplikationer som postoperativ blödning, infektion, smärta och hur adekvat patientinformationen har upplevts. Sex månader efter operationen ombeds patienten även besvara en enkät där graden av symtombefrielse bedöms, vars svar utgör underlaget för denna kvalitetsindikator.

Data har hämtats från Tonsilloperationsregistret, delregister inom Nationellt kvalitetsregister för Öron-, Näs- och halssjukvård. Cirka 80 % av de patienter som tonsillektomeras är inkluderade i Tonsilloperationsregistret. Patienterna inkluderas i samband med at operationen utförs och kirurgen registrerar då bland annat vilken teknik som använts vid operation och vid blodstillning. En hög andel operationer med kall teknik kan förväntas korrelera väl med en låg frekvens återinläggning på grund av postoperativ blödning. Stora skillnader föreligger över landet där de bästa klinikerna har en andel på >95% och de sämsta 0–20% som har opererats med kall teknik. Det är tydligt att utrymme finns för förbättring om än att en positiv trend på nationell nivå och över tid kan observeras.