Nedsatt funktionsförmåga (ADL-beroende) efter stroke - ojusterade värden

Indikatorn visar andelen patienter som var beroende av andra för sin personliga ADL tre månader efter akutfasen, av dem som överlevde och som före insjuknandet själva klarade sin personliga ADL.

Resultaten är inte justerade för ålder, kön och patientens medvetandegrad vid insjuknandet. Se annan indikator för detta.

Strokesjukvårdens resultat kan bland annat mätas genom andelen som överlever, hur många patienter som får ny stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom eller med den funktionsförmåga som den överlevande patienten har eller återfår.

Patienter som överlever stroke återfår i olika grad den funktionsförmåga man hade före insjuknandet. Aktivitet i dagliga livet (ADL) handlar om aktiviteter som alla människor regelbundet måste utföra för att leva ett självständigt liv. Med personlig ADL avses om man är beroende av andra för aktiviteterna toalettbesök samt av- och påklädning. I Riksstrokes uppföljning efter tre respektive månader ingår frågor om funktionsförmåga, som kan besvaras av patient, anhörig eller vårdade.

Som kvalitetsindikator speglar måttet sjukvårdsinsatserna både i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhus. Även närståendes och kommunernas insatser påverkar detta kvalitetsmått. Det finns inga målnivåer för denna indikator.

Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister och genomför fortlöpande utvärdering av den svenska strokevården. Även patienter med TIA inkluderas i Riksstroke. Riksstroke utgår från de rekommendationer och kvalitetsindikatorer som tagits fram i arbetet med de nationella riktlinjerna och speglar både processer och resultat.

Tolkning av strokesjukvårdens resultat skall göras med försiktighet, eftersom andra faktorer än vårdinsatsens kvalitet kan påverka det uppmätta resultatet.

Resultatet är inte justerat för patientens kön, ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhuset, vilket behövs för att göra jämförelsen mera rättvisande. Se vidare egen indikator för detta. Dock kan även andra förhållande bortom sjukhusets påverkan påverka utfallet: Samsjuklighet, socioekonomiska faktorer och av hur patientens ADL-förmåga bedömts, med personligt besök eller via enkätsvar.

Hög täckningsgrad kan vidare innebära att fler patienter med svår stroke (och särskilt de som vårdas på särskilda boenden) kan ha nåtts av uppföljningen och därmed kan andelen som är ADL-beroende bli högre. Låg svarsfrekvens kan omvänt bero på att främst patienter med lindrigare funktionshinder svarar, och då resultera i ett falskt positivt resultat.

Täckningsgraden för Riksstroke är cirka 90 procent för förstagångsinsjuknanden. Alla aktuella sjukhus registrerar strokepatienter i Riksstroke. Nästan alla 72 sjukhus registrerar även TIA-patienter. Data kring täckningsgraden för TIA i Riksstroke föreligger inte ännu. Ungefär 85 procent av patienterna deltar i uppföljningen efter 3 månader (själv, eller via anhörig eller vårdare) och 77 procent efter 1 år.

Antal strokepatienter som var ADL-beroende 3 månader efter stroke.

Totala antalet strokepatienter registrerade i Riksstroke som var vid liv efter tre månader och som före insjuknandet var ADL-oberoende. Enbart patienter som deltog i 3-månadersuppföljningen ingår.