Spirometri vid astma

Astmadiagnosen grundas främst på anamnes och spirometri med bronkdilatationstest. Spirometri vid diagnostik prioriteras högt av Socialstyrelsen (prioritet 1, målnivå >95 %). Normal spirometri är ett av kriterierna som ingår i bedömning av god astmakontroll. Socialstyrelsen rekommenderar återbesök 1–2 gånger/år med bedömning av symtom och fysisk aktivitet samt spirometri hos barn >6 år. Hos vuxna rekommenderas spirometri 1 gång/år hos patienter med okontrollerad astma och minst var 3:e år hos patienter med kontrollerad astma med underhållsbehandling.

Astma är en kroniskt inflammatorisk luftvägssjukdom som orsakar ökad känslighet i luftvägarna. Andningsbesvären vid astma är intermittenta, det vill säga periodvist återkommande. Ofta yttrar sig astma genom anfall eller episoder av andnöd. Astma är lika vanligt hos både barn och vuxna. Totalt lever i dag ungefär 800 000 svenskar med astma.

En optimalt behandlad och kontrollerad astma innebär frånvaro av försämringsperioder, inga nattliga besvär, inga besvär vid ansträngning och minimal vid-behovsmedicinering. Obehandlad astma riskerar att på sikt utvecklas till en mer svårkontrollerad sjukdom. Fortfarande dör ett antal personer varje år i astmaanfall, där den främsta orsaken har varit att sjukdomen inte har behandlats regelbundet med antiinflammatoriska läkemedel.

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hjälper verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa sina insatser för astma och KOL-patienter. Registret kan användas i såväl det verksamhetsnära förbättringsarbetet som i mötet med patienten. Man fångar uppgifter om rökning, fysisk aktivitet, influensavaccinering, hälsostatus m m. I Luftvägsregistret finns nu närmare 450 000 unika patienter. Cirka 1050 enheter i öppen och sluten vård deltar i Luftvägsregistret.

Nationella kvalitetsregister för kroniska sjukdomar innebär särskilda utmaningar och har svårare att uppnå hög täckningsgrad jämfört mot register som följer akuta sjukdomstillstånd. Astma och KOL är två av våra största folksjukdomar och svenska epidemiologiska studier visar att prevalens av sjukdomarna är 7-10%. Prevalensen i regionernas datalagar är ofta betydligt lägre, mellan 1-5%. Sjukdomarna är således underdiagnostiserade, och även feldiagnostik förekommer. Patienterna får inte heller uppföljningsbesök som rekommenderas och läkemedel förnyas istället via telefonen eller 1177.

Luftvägsregistrets täckningsgrad är svår att beräkna eftersom registret infattar både incidenta och prevalenta fall och merparten av registreringarna sker inom primärvården. Det gör att Socialstyrelsens Patientregister inte kan användas vid täckningsgradsberäkning. Socialstyrelsen Läkemedelsregister är ett alternativ, men felkällor återfinns även här eftersom många andra tillstånd behandlas med läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar.

Idag finns nära 450 000 unika patienter i Luftvägsregistret, och alla regioner i Sverige är ansluta, men det varier hur många enheter/region som registrerar aktivt. Med den höga registerpopulationen så ger data en tydlig antydan av hur vården av patienter med astma och KOL fungerar i Sverige.

Antal patienter enligt nämnarens beskrivning som gjort spirometriundersökning. Mätperioden är 18 månader från senaste vårdbesöket.

Totalt antal patienter med astma (diagnoskod-J45) som haft ett registrerat besök under mätperioden och där uppgift om spirometri finns.

Både mottagningar i primärvård och i specialiserad vård ingår.

Från vården överförs data till Luftvägsregistret som regel av vårdgivare och regioner via direktöverföring från journalsystem och baseras då på diagnoskod J45 i journalsystemet. Vid manuell registrering används istället Luftvägsregistrets webbformulär för astma-öppenvård.

Webbformuläret nås här: https://lvr.registercentrum.se/