Trombocythämmande behandling efter TIA

Indikatorn visar andelen patienter med TIA som vid utskrivning från sjukhus hade trombocythämmande läkemedelsbehandling. Patienter med förmaksflimmer eller som har behandling med antikoagulantia ingår inte i indikatorn. En TIA innebär en kraftigt ökad risk för att få en ny eller större blodpropp i hjärnan inom de närmaste dygnen eller veckorna. Risken kan minskas avsevärt med tidigt insatta förebyggande åtgärder. Ett inslag i den sekundärpreventiva behandlingen är trombocythämmande läkemedelsbehandling, som minskar risken för ny proppbildning i hjärnan. De nationella riktlinjerna för strokesjukvård anger att patienter med TIA som inte har förmaksflimmer i regel bör få trombocythämmare i sekundärpreventivt syfte. Riksstroke har för denna indikator som gräns för måttlig måluppfyllelse 85 procent och för hög måluppfyllelse 90 procent. Varje år insjuknar cirka 10 000 personer i Sverige i transitorisk ischemisk attack (TIA). TIA är en övergående störning av hjärnans blodcirkulation och beror på en liten blodpropp som snabbt löses upp. Symtomen är av samma typ som vid stroke, men vid TIA går symtomen över inom några minuter till ett dygn. Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister och genomför fortlöpande utvärdering av den svenska strokevården. Även patienter med TIA inkluderas i Riksstroke. Riksstroke utgår från de rekommendationer och kvalitetsindikatorer som tagits fram i arbetet med de nationella riktlinjerna och speglar både processer och resultat.

Indikatorn mäter läkemedelsbehandling vid utskrivning från sjukhuset. Vid vissa sjukhus sätts sekundärpreventiv behandling med trombocythämmare in först efter utskrivningen. Dessa sjukhus får då ett lägre redovisat värde. Täckningsgraden för Riksstroke är cirka 90 procent för förstagångsinsjuknanden. Alla aktuella sjukhus registrerar strokepatienter i Riksstroke. Nästan alla 72 sjukhus registrerar även TIA-patienter. Data kring täckningsgraden för TIA i Riksstroke föreligger inte ännu. Ungefär 85 procent av patienterna deltar i uppföljningen efter 3 månader (själv, eller via anhörig eller vårdare) och 77 procent efter 1 år.