Oplanerad återinläggning på intensivvårdsavdelning

Indikatorn visar andelen vårdtillfällen där patienten oplanerat skrivs in på samma intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72 timmar efter utskrivningen. Patienter som återkommer till samma intensivvårdsavdelning kort efter utskrivning, med vilket här avses inom 72 timmar, löper en ökad risk att dö. Det bekräftas av data från Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) för åren 2008-2010, där återinläggning inom 72 timmar är förenat med en ökad dödlighet. Den relativa riskökningen är 45 procent, efter justering för sjukdomssvårighetsgrad med SAPS3. Detta är bakgrunden till att SIR redovisar andelen återinläggningar som en kvalitetsindikator. Andelen återinläggningar kan till viss del påverkas av tillgången till IVA-platser samt av hur väl strukturerat omhändertagandet av patienten är efter vården vid IVA. SIR:s målsättning är att andelen oplanerade återinläggningar på samma IVA inom 72 timmar ska vara lägre än 3 procent. Registreringen har exkluderat ”normala” återinläggningar, som till exempel då patienter med skallskada för en kort tid skickas till neurointensivvårdsavdelning och sedan återkommer till hemsjukhusets intensivvårdsavdelning. I storstadsregionerna kan dock definitionens fokus på återinläggning på ”samma intensivvårdsavdelning” göra att enstaka återinläggningar som på grund av till exempel platsbrist sker på annan intensivvårdsavdelning missas. Intensivvård är en vårdnivå – inte en vårdplats. Intensivvård definieras som avancerad övervakning, diagnostik eller behandling vid hotande eller tydlig svikt i vitala funktioner. Om detta kriterium inte är uppfyllt ska patienten inte klassas som intensivvårdspatient. Vård efter en operation som på grund av platsbrist, stängd postoperativ avdelning eller avsaknad av en postoperativ avdelning äger rum på en intensivvårdsavdelning är inte intensivvård. Däremot är vård på postoperativ avdelning som uppfyller kriterierna intensivvård. Svenska Intensivvårdsregistret har som syfte att följa och höja kvaliteten på svensk intensivvård, samt främja metodutveckling och forskning inom intensivvården. Detta sker bland annat genom att mäta och presentera centrala och ändamålsenliga variabler. Dessa nationella och internationella indikatorer medger uppföljning av utvecklingen över tid och jämförelser med andra. Det finns en indikator som avser Riktlinje för Svensk intensivvård och som presenteras på SIR:s hemsida https://portal.icuregswe.org/seiva Intensivvårdens utveckling gör att målnivåer för kvalitetsindikatorernas mätetal förändras över tid. Målnivåerna revideras årligen och publiceras i ett särskilt dokument.

80 av 84 avdelningar är medlemmar 2017. Alla medlemmar skickar data. Det är bara viss neuro- och thorax-intensivvård som inte täcks.

Lokala IT-system kan vara en felkälla, om de inte kan hantera ett sammanhängande vårdtillfälle över årsskiften eller där flera moderkliniker varit inblandade.

Indikatorn påverkas av vårdens innehåll och kvalitet hos mottagande vårdavdelning, som intensivvården inte har direkt kontroll över, men indirekt kan stödja via MIG (Mobila Intensivvårdsgrupper).