Nationellt programområde
Njursjukvården kommer i framtiden att fokusera mer på förebyggande åtgärder och transplantation. Inom urologin stärks omhändertagande av njurstenspatienter.
Värdregion: Södra sjukvårdsregionen
Senast uppdaterad 2026-03-04
Njursjukvården kommer i framtiden att fokusera mer på förebyggande åtgärder och transplantation. Inom urologin stärks omhändertagande av njurstenspatienter.
Läs mer på kunskapsstyrningens hemsida
Programområdesrapport
Rapporten beskriver och kommenterar aktuella insatsområden och ett urval av resultat för programområdets vård.
Rapport ej tillgänglig
Indikatorer med störst förändring över tid
Baserat på indikatorer med årsdata den senaste 5-årsperioden.
Data saknas
Indikatorer med lägst spridning mellan regioner
Data saknas
Indikatorer med högst spridning mellan regioner
Data saknas
Diagramverktyg
Med diagramverktyget kan du se data för alla indikatorer om Njur- och urinvägssjukdomar, och jämföra fritt mellan enheter.
Patienter med svår njursvikt har behov av behandling med dialys. Insatsområdet har som syfte att öka andelen patienter som utför egenvård vid dialys. I Sverige behandlas årligen över 4000 personer med svår kronisk njursvikt med dialys. Antalet har varit stabilt det senaste decenniet. Det finns två typer av dialys: hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Båda kan utföras som egenvård i hemmet, och hemodialys kan även utföras som självhemodialys på en vårdinrättning. Egenvård och hembehandling anses förbättra patientens livskvalitet, vara kostnadseffektiva och minska behovet av vårdpersonal. Trots ambitionen att öka andelen egenvårdande patienter, har ökningen varit blygsam. Andelen egenvårdare har bara gått upp från knappt 30 procent år 2008 till cirka 35 procent år 2023. Dessutom finns stora regionala skillnader i Sverige, med andelen egenvårdare från knappt 20 procent till över 60 procent. Ett vårdprogram för egenvård vid dialys togs fram 2019 av Svenska Njurmedicinsk Förening (SNF), SNSF Svensk Njurmedicinsk sjuksköterskeförening (SNSF) och Njurförbundet för att skapa en mer jämlik vård och nationella riktlinjer, men ökningen av egenvård har uteblivit. Många fler skulle kunna klara egenvård vid dialys enligt Svenskt Njurregister (SNR).
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Kronisk njursjukdom delas in i olika stadier, men ger inga specifika symtom i de tidiga stadierna. Kronisk njursjukdom är förknippat med ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Då många patienter saknar en fastställd diagnos och inom hälso- och sjukvården är det ofta oklart vilken vårdnivå som är mest lämpad att ta hand om dem med tidiga stadier av kronisk njursjukdom. Konsekvensen av obehandlad njursjukdom är att olika läkemedel kan bli feldoserade, vilket då kan leda till stora mängder sjukhusvård, samt att patienten försämras i sin njursjukdom i onödigt snabb takt. De allvarliga slutstadierna, som kräver dialys eller transplantation, är relativt ovanliga men de är förenade med en hög dödlighet, lidande och genererar höga samhällskostnader. Därför är det av stor vikt att denna patientgrupp identifieras tidigt och att riskfaktorer behandlas.
Njurtransplantationer från levande donatorer har ökat i Sverige och motsvarar idag drygt en tredjedel av alla njurtransplantationer. Ett kliniskt kunskapsstöd är framtaget.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Njursten är en vanlig sjukdom. Cirka 10–20 procent av män och 5 procent av kvinnor får njursten någon gång i livet. Risken att få tillbaka sjukdomen är ungefär 50 procent. Sjukdomen kräver mycket resurser och berör flera delar av vården: primärvård, akutmottagningar, slutenvård, röntgen, dagkirurgi och slutenvårdskirurgi. Förutom smärta innebär njursten och avstängda njurar stora medicinska risker: försämrad njurfunktion och sepsis, som i värsta fall leder till multiorgansvikt och intensivvård. Det drabbar ofta personer i arbetsför ålder och orsakar höga samhällskostnader på grund av långa sjukskrivningar.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.
Urineringsbesvär är mycket vanligt hos både kvinnor och män och ökar med åldern. Besvär med urinering (även kallat vattenkastning) heter på engelska Lower Urinary tract symptoms (LUTS). Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre och antal äldre kommer att öka betydligt de kommande 30 åren.
Indikatorer saknas i Vården i siffror.